Resedagbok

Chiang Mai

5/3 - 9/3

Vår resa norrut gick som tidigare, hur bra som helst. Vackra vyer som blev bergigare ju längre norr ut vi kom. Vår lunch åt vi på en bakgata i staden Ang Thong. Som vanligt när vi äter på bakgator och mindre turistiga ställen får vi stå ut med att folk tittar på en och att de inte kan just någon engelska.Tur vi kan beställa mat och räkna, då överlever man i alla fall. På dessa ställen har de inte heller kommit på att man kan ta mer betalt för maten av faranger, som de ofta gör på de typiska turistställena. Hela kalaset med fyra måltider och vatten gick på 95 bath (19 kr).

Horisonten blev allt disigare under vår resa, eller var det brandrök? Det var många som eldade gräs efter vägen och vi började bli lite fundersamma om det kanske brann längre in i skogarna då det luktade skarpt av brandrök emellanåt. Solnedgången var vacker trotts att den skymdes av dis eller om det nu var brandrök, eller båda sakerna. Det var fler än vi som färdades norr ut så det var nog ingen fara med den röklukt vi kände, vi fortsatte.

Lampang är en stad ca 10 mil ifrån Chiang Mai, där stannade vi för att äta middag vid halv åttatiden. Medan vi for runt för att leta restaurang for en moppe från Pizzakompaniet förbi och vi nappade på iden och förföljde honom. När han stannade moppen insåg vi att han varit på väg till en kund. Vi vände och körde tillbaka in mot centrum igen och rätt som det var hittade vi Restaurangen. Medan vi satt och åt bestämde vi oss för att stanna i Lampang över natten. Anledningen var att vi sett en massa hästdroskor och blev sugna på en tur under morgondagen, dessutom såg staden ganska trevlig ut.

Var ska vi sova i natt, är den ständiga frågan på nya ställen. Vi slog upp Lampang i Willma guiden och letade rätt på ett hotell som var hyfsat billigt och lät bra. Sen var det bara att leta rätt på var det låg. Vi fick vårt rum, gjorde lite läxor och somnade sedan. I Wilma guiden stod att det skulle vara en stor buffe till frukost men stället har bytt ägare sedan dess och nu var det en liten, enkel buffe med det viktigaste som rostat bröd, bacon, rissoppa och lite till.

Efter frukosten, på måndagen, kollade vi in poolen som det visade sig finnas på hotellet, nje direkt badsugna blev vi inte då vi såg det alggröna vattnet och det sunkiga poolområdet. Vi tog oss ner till stan och hästdroskorna i stället. Vi tog en tur på drygt en timme med stopp vid ett tempel, Wat Si Rong Meuang. Templet var utsmyckat med små färjade spegelglas och var av en lite annorlunda än de vi tidigare sett. Det är inte bara naturen som förändras efter vägen, utan även kulturen. Tjejerna fick lägga en varsin slant i en insamlingsbössa och skriva sitt namn i en bok. Därefter hoppade vi in i den trånga droskan igen för att rulla igenom den vackra staden, den äldre delen var fantastisk och välskött och vi stannade vid ett trähus, Baan Sao Nak som betyder de många pelarnas hus. Det var mysigt och vackert med gamla möbler, foton mm. Lite Sverige känsla var det över de gamla möblerna och några stolar liknade faktiskt de min farmor hade vid sitt matsalsbord. När vi tittat färdigt blev vi bjudna på saft och kaka, trodde vi, fikat och inträdet gick på 150 bath. Killen som körde oss sa när vi gick in -"free" när vi tittade på skylten med inträdet, han menade nog i själva verket -"fee". Bokstaven r är en krånglig bokstav för Thailändarna, lätt att det då blir missuppfattningar. Nöjda hoppade vi in i droskan igen och for tillbaka mot drosk stationen.

Nöjda med vårt improviserade stopp i Lampang for vi de sista 10 milen till Chaing Mai. Vi hade sett ut boendealternativ men vid lunchen frågade vi en Tuc Tuc förare vid restaurangen om boendetips. Vi letade oss fram till Top North Guesthouse som visade sig vara precis vad vi sökt. Ett billigt boende 700 bath / natt (140 kr), ändå hade vi två sängar och en våningssäng i rummet. Utanför fanns en bredare loftgång med stolar och bord, perfekt för spel och skolarbete. Bäst av allt var poolen som också fanns, den var verkligen svalkande vill jag lova och baden blev ganska korta.

Klimatet är mycket svalare här i norr och vi till och med huttrade på morgonen när vi gick ut och satte oss på loftgången, huttrade när temperaturen låg på 23 grader, hur ska det gå när vi kommer hem??? Chiang Mai är Thailands näst största stad och många av de historiska handelsvägarna i sydostasien korsar Chiang Mai, det gör att staden i århundraden varit en viktig knutpunkt för så väl handel som kulturellt utbyte. Många av de trä, textil och silverarbeten man kan köpa runt om i Thailand kommer från trakterna runt staden.

Under våra dagar i Chiang Mai gjorde vi egna utflykter med bilen bland annat var vi till en orkidé odling med fantastiskt fina blommor. Naturligt vis ångrar jag att jag hoppade över att köpa en flaska med 20 orkidé skott, det var helt enkelt för svårt att bestämma vilken sort jag ville ha. Jag hade tyckt det vore bra med en flaska med några fler sorter.

I byn Bo Sang gick vi runt i en massa små handelsbodar och tittade på hantverk. Det mesta var mycket billigt men et ät så att vår packning inte tillåter några utsvävningar, det blev därför mest "fönster shopping". Byn var lugn och mysig och absolut värd ett besök.

Tjejerna längtar efter hästarna hemma i Sverige och blev sugna på att rida då det finns många hästar runt i kring, de är grövre och ser mer välmående ut än de på Phuket. Tjejerna fick varsin häst, hoppade upp och började rida i hagen. Hästarna var bångstyriga och ville emellanåt försöka sparka varandra och det slutad med att Micke fick ta över Jennies häst när hon gav upp och jag fick ta över Johannas häst när hon också fått nog. Man måste vara stark, uthållig och bestämd för att manövrera de fyrbenta vännerna i detta land. Nu har vi fått nog av ridning och bestämt att vi enbart kommer att rida i Sverige där hästarna är välvårdade, inridna och mer pålitliga. Säterbygdens ridklubb kan vänta två längtansfyllda tjejer till stallet i slutet av mars kan vi lova.

Ett tempel hann vi också med, Wat Phra That Doi Suthep grundat 1383. Templet låg högt upp på ett berg med en vacker utsikt över Chiang Mai. Synd nog var utsikten skymd av dis. Bilvägen var av serpentinvägs modell och vi fick åka lugnt för att undvika åksjuka. Väl uppe på parkeringen var det bara sista backen kvar att gå uppför innan vi kom fram till den 306 trappstegs långa ormtrappen som ledde oss upp till templet. Det var verkligen ett vackert och välskött tempel med mycket guld. Jag och tjejerna tände rökelse och ljus, sedan fick vi alla en välsignelse och ett armband som för tur med sig.

På torsdagen lämnade vi ifrån oss bilen och vi fick då förlita oss på lokaltrafiken bestående de riktiga Tuc Tuckarna. Här uppe är det hur mycket billigare som hels att åka Tuc Tuck, nog försöker de blåsa en här med men då gäller det bara 10 bath hit eller dit och inte 100 - 200 bath. Vi var på natt bazaren två kvällar och det är verkligen värt minst ett besök, vi fick som vanligt "fönster shoppa".

Vi har nu bara fått lite smakprov från Chiang Mai och vi känner att vi kunnat stanna många fler dagar men nu är tågbiljetten beställd och vi reser vidare. Några saker vi SKA göra den dagen vi återvänder är att gå matlagningskurs och se "gyllene triangeln", därutöver är finns lite vandringar mm som låter intressant. Chiang Mai kommer att få se mer av oss i framtiden vill jag lova.